Allt började i oktober 2021. Jag var ute på en tur med min häst när jag föll av och slog i huvudet ordentligt. Jag tappade medvetandet och åkte in akut till Norrtälje sjukhus. Jag hade fått en hjärnblödning och blev inlagd. Det jag trodde skulle bli bra efter ett par veckor är fortfarande inte helt bra. Jag tappade många av mina kognitiva förmågor och blev sjukskriven. Efter tre månader började jag jag förstå att det skulle ta tid för mig att komma tillbaka och jag började försöka se på saker och ting för vad de var. Jag kunde fortfarande inte sitta framför en skärm, hantera information eller koncentrera mig längre stunder. Som kommunikatör kände jag mig väldigt handikappad och jag fick be om hjälp med sådant jag ville ha information om. Jag klarade inte av att lyssna på något, inte läsa, knappt tänka. Men istället för att fokusera på allt jag inte klarade av försökte jag göra mer av sådant jag faktiskt kunde.

“Från några fröer står jag här nu med 100 kvm blomsterbäddar. “

Jag har alltid tyckt om att jobba fysiskt och med händerna. För fem år sedan byggde vi nytt hus på en kulle, mitt emellan Norrmarjum och Södermarjum - det vi nu kallar Marjumskulle. Här har vi skapat ett hem där vi älskar att vara - både ute och inne. Allt eftersom fick trädgården ta allt större plats och från att inte ha kunnat något om växter har vi nu en prunkande trädgård, som fått och fortfarande får mig att må så bra. I februari, när jag började tänka om lite kring vad jag behövde göra för att komma framåt efter olyckan, började jag så lite fröer. Jag har aldrig lyckats med det tidigare, men tänkte att det skulle få mig att må bra för stunden om inte annat. Eftersom det var det enda jag hade att fokusera på om dagarna tog sig sådderna och jag fick mängder av fina plantor. Plantor som bara blev fler och fler och växte och växte. Runt påsk hade min sambo Oskar fått hjälpa mig göra om en del av förrådet till växterna och med hjälp av bra växtbelysning och god isolerad miljö, kunde jag se på när växterna bara blev finare och finare.

Från några fröer står jag här nu med 100 kvm blomsterbäddar. Jag behövde ju ha någonstans att sätta plantorna… Och faktum är att det också lyckats! Det är juli 2022 när jag skriver det här och det växer så det knakar där ute. Så det som inte hade någon tydlig riktning från början, har nu fått mig att börja fundera på om det kanske ändå skulle kunna vara möjligt…att bli blomsterbonde! Livet är allt bra fantastiskt. Den kraft som växterna gav mig under den här turbulenta perioden, hoppas jag kunna skicka vidare till andra i form av den glädje en bukett med närodlade blommor kan ge - både en själv och andra! Fortsättning följer och jag hoppas du vill följa med på min resa!

Ps. Efter flera månaders rehabilitering på Danderyd sjukhus skrivs jag nu ut. Den här hemsidan har varit mitt avslutningsprojekt, som en del av ett arbetsförberedande program. Jag trodde ett tag att jag aldrig skulle bli mig själv igen, men här sitter jag och skriver och planerar för en tillvaro där jag är högst aktiv!

Allt gott önskar jag dig som läst hela vägen hit! Inget ont som inte för något gott med sig… Hoppas vi hörs och ses!

Varma hälsningar,

Johanna